Att låta allting ha sin tid...
Många gånger när livet händer och man vill att tråkiga delar av det ska gå snabbare eller helst försvinna helt önskar man att tiden bara kunde snabbspolas.
Vår dotter har varit med om en operation där dumma bakterier landat i operationssåret för att sedan lösa upp stygnen och såret. Sådana tillfällen är det inte roligt att bara stå och se på. Man vill ju egentligen bara dra bort de dumma bakterierna från såret så att såret får läka fint och bli helt igen. Men det går ju dessvärre inte. Antibiotikakuren tar tid och hon är så duktig med den. Nu är vi i sluttampen av kuren och hoppas att de dumma bakterierna försvunnit.
Vid sådana tillfällen är det som sagt svårt att låta allting ha sin tid. Men bakterierna måste bort och medicinen måste få ta hand om bakterierna i lugn och ro. Det blir inte bra av att påskynda det hela. Allting måste få ha sin tid, så även detta.
Så är det även med boken just nu. Första boken är inne på granskning hos förlaget som synar varje ord med förstoringsglas. Det är lite läskigt, nervöst och spännande och måste få ta tid. Andra boken skrivs just nu. Inget av det här kan heller påskyndas även om jag helst av allt vill lansera ljudboken nu. Men inget blir ju bra av att påskynda, varken bok ett eller bok två. Även här måste allting få ha sin tid.
Detta är viktiga lärdomar för mig som har svårt för att vara i nuet och bara vänta. Säger som min dotter: Att vänta är tråkigt. Vidare säger jag: Men många gånger det bästa.
I lugnet före stormen jobbar jag på mitt ordinarie jobb och skriver bok två när jag hamnar i mitt skrivflow. Just nu är skrivandet pausat lite i och med allt jag beskrev ovan men snart kommer nog skrivflowet tillbaka när allt annat med sårläkning och antibiotikakur har lugnat ned sig lite.
Under tiden får man sysselsätta sig med annat. Nu snart ska jag jobba kväll på akuten hemifrån men innan det ta en promenad med mina två små pomeraniankillar varav Gucci är den ena, den mörka och Pepsi den andra, den ljusa. Det ska bli kul att skriva på jobbet och kul med en liten promenad med mina killar.
Det är inte så dumt egentligen att låta allting ha sin tid. Jobb och promenader är ju som sagt inte fel det heller. Och i förrgår tog jag mig tid att baka lite så vi kunde njuta av goda hallongrottor a la min version och chokladsnittar. Allt detta under tiden jag lät allt annat ha sin tid.
Låter du allting få ha sin tid när det behövs eller tränar du också på det?
Många kramar från mig
Ida Rask 🌞
